Rekorden fortsätter hagla in

Vaknade i morse i Malmö och var på ett strålande humör. Började med frukost á la Lundberg (Havregrynsgröt med kanel och en halv banan, 1 ägg, 2 mackor och en kopp kaffe) La mig och läste en bok och vänta på att kroppen skulle smälta maten och att den rätta löpkänslan skulle infinna sig. Tog nästan 2 timmar innan kroppen började ge dom rätta signalerna, nu var det dags, tog bilen ner till SATS Västra hamnen och letade upp det snabbaste löpbandet . Värmde upp i ca 10 min i 6:00-5:00-tempo, nollställe mätaren och drog igång för fullt. Då det tar ca 18sek att komma upp i marschfart så fick jag ställa in farten på 15,4 för att jobba igen dessa, Denna fart lyckades jag hålla i 3,8km, sedan gick pulsmätaren upp i maxpuls och tom 1 slag över (ny maxpuls 184) och jag var tvungen att sänka farten ca 200m för att få ner pulsen. Körde sedan för fullt sista km men lyckades inte nå målet som var en tid under 20min på 5km. Tiden blev nu 20:11, så jag behöver nog en 2 veckor till av intervaller för att uppnå det målet. Det andra målet att gå under 40min på milen känns lite mer avlägset, behöver nog ytterligare 6-7 veckor innan det är möjligt.

5km Gammalt PB 21:13 nytt PB 20:11
Maxpuls Gammal 183 ny 184

Kan tilläggas att jag hade börjat kolla på ny pulsklocka då jag trodde min 5 år gamla Polar RS200 var för gammal. Bestämde mig att fortsätta med den ett tag till och köpte istället nya batterier och rengjorde alla delar. Den blev som ny, hittar pulsen blixtsnabbt och tappar inte kontakten som´den gjorde tidigare. Bara att konstatera riktigt bra kvalité på pulsklockor från Polar.

Ny blir det aktiv vila fram till Bodypumpem på måndag lunch.

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Skulle idag enligt träningsplanen sprungit 40min intervaller i högt tempo på löpband men det blev tunga intervaller på trainern hemma istället.

Varför blev det så tänker du, jo, den vita lögnen skulle kunna vara att alla löpband var upptagna och att jag lackade till på SATS och blev tjuriga gubben och åkte hem och körde trainern till det börja ryka om bakdäcket, men så var det inte, utan så här var det.

Jag ska enligt min träningsplan bygga på ca 1kg muskler under februari för att kunna gå över till nästa fas i träningen från mars.

För att kunna öka i vikt måste jag dels äta mer, dels öka mängden kolhydrater i kosten, då jag sedan 3 månader gått på lågkolhydratkost, dels öka styrketräningen med ett Bodypumppass eller motsvarande till i veckan.

Jag började dagen idag med att äta frukost på Mcdonalds och dubblerade frukosten med 2 Mcmuffin ägg & bacon. Redan efter frukosten började jag känna mig uppjäst och magen började bli orolig.

Som mellanmål blev det en påse glöggmix (mandlar och russin) och magen blev ytterligare uppjäst.

Till lunch drog vi iväg och käkade buffé. Istället för att äta fisken och lite grönsakswok som jag hade gjort tidigare så blev det en stor portion gräddstuvad pyttipanna och en stor potion lasagne.

Nu var magen i det närmsta i explosionsfas och jag var så uppjäst och dåsig att jag håll på att somna under dom 5min det tog att åka tillbaks till kontoret.

Hela eftermiddagen var det gasmask på och jag märkte att fler och fler började stänga dörren till sitt kontorsrum, så helt plötsligt var vår öppna kontorsmiljö helst stängd och den enda som inte verkade vara berörd var vår kines som var förkyld och bar ansiktsmask (dom gör det i Kina).

När det var dags att bege sig till gymmet insåg jag ganska snabbt att jag kan inte göra så mot mina tränande medmänniskor på SATS i Sollentuna utan åkte hem och satt mig på trainern och förpestade bara för mig själv.

Har redan ökat i vikt med 2kg, då mina ständigt tomma glukogenförråd nu är fyllda.

Måste nu försöka hitta en väg så att magen inte slår bakut och jag blir tvungen att antingen träna utomhus eller hemma resten av månaden.

Har ett gruppträningspass imorgon som brukar vara fullbokat, hoppas kunna delta.

Tips någon?

Långfärdsskridskor

Jag har den stora förmånen att bo ca 100m från sjön Norrviken i sollentuna. På vintern så fort isen lagt sig och blivit tillräckligt tjock åker jag långfärdsskridskor på den 14km plogade banan så mycket som jag bara hinner, tyvärr oftast helgerna.

Tjusningen med långfärdsskridskor är att man kan njuta av både tystnaden i den vintriga naturen och av fartens tjusning. Om man som jag åker med skridskor med lös häl och stavar så kan det bli riktigt bra fart utan större ansträngning.

Att åka ut en vacker vinterdag som idag tidigt på morgonen innan allt för många hunnit ut på isen, när solen skiner och den plogade delen av isen ligger spegelblank, den känslan går inte att beskriva den måste upplevas.

Höll ett tempo som precis bara höll kroppen varm och bara gled fram, hann avverka lite över 2 mil på den timme jag var ute. Den dysterhet jag hade när jag vaknade var som bortblåst efter denna runda och resten av dagen var räddad. Tänk om man kunde rädda dagar på detta vis varje gång deppighet kommer över en, vilken lycka.

Rekorden bara haglar in

Har idag varit på SATS Väsby och gjort mättning av fettprocent och kapacitetstest på löpbandet.
Började med invägning, 81kg, va fan så mycket har jag inte vägt i år, men OK får skylla på helgens svullande på hotell i Falun. Därefter dags för mätning av fettprocent med någon maskin jag aldrig sett förut.

Gick sedan bort till löpbandet och började värma upp, sprang 10min på level 12 (5:00-tempo). SATS-Tjejen som skulle mäta min kapacitet trodde jag hade tjuvstartat och ville att jag skulle stanna, förklarade att jag bara värmer upp (dom som hade sprungit före mig hade maxat på lägre hastigheter än vad jag värmde upp på). Bad att få starta mätningen och skruvade upp tempot till level 16 (3:45-tempo)då var ögon som tekoppar (Marty Feldman släng dig i väggen)hon frågade om jag verkligen skulle springa i det tempot, vore kanske bättre om jag började lite långsammare och sedan ökade, jag bara skakade på huvudet, inte läge för kallprat.

Sprang så avslappnat jag kunde tog ca 400m innan jag hittade rätt och sedan bara flöt det på till 1600m då jag sträckte fram handen och SATS-tjejen utbrister, ge dig inte nu, fick skaka på huvudet för andra gången, vem fan sänker så nära mål, jag höjde till level 16,6 (3:37-tempo) och spurtade i mål.

Nedan följer utfallet av testerna:
Ålder, 47
Vikt, 81kg
Längd, 187cm
Fettprocent 15,9%, nytt PB (hade 19,6% för 2 år sedan)
Löpning 2km, 7:31 (3:46-tempo), Nytt PB på distansen
Fysisk ålder, 21 år (ja, jag vet, jag kommer bli odräglig ett tag)
Syreupptagning 60ml/kg*min

Testet heter Flex Test /web 1.0.5 med licens för SATS sports Club. Då jag är en stor fan av allt som SATS har så litar jag självklart på utfallet och deras mätmetoder (framförallt fysisk ålder verkar vara beräknat med vetenskaplig exakthet :D )

Får än en gång krypa till korset och hedra min coach sedan 3 månader, Camilla Lundberg, utan hennes stenhårda styrning hade jag aldrig varit i mitt livs form som jag är nu. TACK TACK (åkte direkt efter testet och köpte den för invigda välkända sjukhuspåsen)

Blir ett försök att slå PB på 5km inom kort, gäller att passa på nu när man är i toppform.

Over and out
Joakim

Vasaloppet 2010

Har idag efter moget övervägande beslutat avstå från att åka Vasaloppet. En ömmande axel hjälpte till med beslutet även om träningsupplägget för Järnmannen Kalmar är den avgörande faktorn. Tävlingsinstinkten säger en sak och sunda förnuftet sägen en annan. Sunda förnuften vann, hjälp är jag på väg att bli vuxen (vid 47 års ålder)??????

Hoppas nu kunna fokusera till 100% på slutmålet Järnmannen i Kalmar 31/7. Har även avbokat Vikingarännet, så nästa tävling blir troligtvis premiärmilen 28/3, där ett försök att gå under 40min på milen ska göras.

Leende Joggare

Hörde från en kompis att hans kompisar hade sagt att om dom såg en leende joggare skulle dom börja träna.

Då jag just nu tränar hälften så mycket som jag brukar är jag överlycklig varje gång som jag drar på mig träningskläderna och ger mig ut på en runda.

Kom till Kungsholmen på fredag och stå vid Karlbergskanalen vid 06:30 så ska jag springa förbi med ett stort leende på läpparna.

Jag har träningsabstinens!!!!

Kan man ha träningsabstinens? I så fall har jag det nu!
Jag är rastlös, det kliar i kroppen, jag är på dåligt humör, lättirriterad, har fruuuktansvärt sug.

Jag går på ett träningsschema som är framtaget av en professionell tränare och som är ungefär hälften så mycket träning som jag är van vid, Min normala dos 2009 var ca 90 min i snitt om dagen. hittills i år ligger jag på ett snitt på 45 min om dagen.

Jag förstår att den viktiga balansen mellan träning, vila och kost störs när man tränar som jag gjort. Jag förstår att musklerna måste återhämta sig och för att kunna göra det behöver de näring och vila. Jag förstår att det schema som är framtaget för mig måste följas slaviskt om det ska bli några resultat.

ÄNDÅ för jag en daglig kamp mot lusten att träna , jag slutade röka för 15 år sedan, jag slutade med sötsaker för 75 dagar sedan, abstinensen på träning slår allt jag hittills varit med om.

Förhoppningsvis kommer abstinensen att minska succesivt. Vill skicka ett stort tack till min tränare, Camilla som står ut med mig just nu och som stenhårt styr in mig på rätt spår när jag är på väg att falla för frestelsen. TACK TACK

Hittade en bra definition på träningsnarkomani
- Går ofta i träningsdress
- Har nästan alltid gympadojjor oavsett klädsel
- Tränar i stort sett varje dag
- Ser varje stolpe, bänk som en möjlighet till en övning, stretchning ..
- Försöker trycka in lite tåhäv när ingen ser
- Anpassar sitt liv efter träningen
- Blir helt tokig och inspirerad om man hittar någon ny trevlig sport
- Tänker alltid träning
- Kör sit-ups, armböj, ryggresningar i pauserna
- Springer upp för trappor
- Dricker vatten jämt och ständigt
- Favoritämnet att disskutera är träning, näringslära
- Tittar alltid på sig själv när man går förbi en spegel
- Försöker bota alla problem med att träna mer

Finns säkert masor med fler definitioner, välkomna att fylla på.

Over and out
Joakim
Snart fd träningsnarkoman

Minimerat intag av kolhydrater i kombination med hård träning

Jag har under 40 dagar testat att träna stenhårt med ett minimerat intag av kolhydrater bl.a. har jag har haft nolltolerans på godis, kakor och snacks.
Mitt dagliga kaloribehov har varit 1850kcl + ca 2000kcl för 150min träning/dag dvs 3850kcl, jag har har inte mätt exakt men jag har sett till att ligga på ett kaloriunderskott på mellan 300-900kcl under hela perioden.
Den träning jag framförallt har gjort är simning, spinning, löpning och längdskidåkning d.v.s. extremt energikrävande idrotter. Dom som känner mig kan också intyga att jag alltid ger 100% vid varje träningstillfälle.
Resultatet efter 40 dagar är att jag har lyckats genomföra 2,38 timmar träning per dag i snitt i 40 dagar med bara en vilodag (pga 58mils resa till träningsläger) Jag har under denna period minska i vikt med 7kg och minskat midjemåttet med 7cm runt midjan.
Hur mår jag då: Jag tror knappt jag har mått bättre, mina tidigare magproblem är helt borta (har haft Colon Irritable sen jag föddes (tror jag). Jag känner mig fysiskt otroligt stark och har tagit mod till mig och bokat Järnmannen i Kalmar 2010, trots att jag tidigare hade bestämt mig för att inte göra den en gång till.
I framtiden kommer jag att följa Jonas Coltings kostfilosofi kring hälsa och träning som bygger på att maten skall vara det främsta vapnet (utöver sömnen) mot den stressen som träning innebär.
Jag kommer att fokusera mest på att äta den kvalitativt bästa maten jag kan med prioritet på Kött, fisk, ägg, grönsaker, nötter, frukt, oljor, bladväxter.
Jag kommer sluta räkna kalorier och bara äta ut ett mättnadsperspektiv.
Nedan är taget från Jonas coltings artikel Kolhydratsbluffen
Matens huvudsakliga uppgift är att fylla på våra hälsodepåer och inte musklernas inbillat tomma energidepåer! För om energi till musklerna är det primära så kan vi lika effektivt göra det på närmaste bensinmack med ett halvt kilo lösgodis och en liter läsk som med en kastrull sönderkokta makaroner.
Våra hälsodepåer kräver dock långt mer omsorgsfullt ätande än så! De kräver ett ätande baserat på oraffinerade livsmedel utan näringsfattiga kolhydrater. Livsmedel som människan konsumerat i alla tider.
Hur kan vår rörelseenergi vara förbrukad när vi som regel har åtminstone 100000 kalorier tillgängliga för förbränning i våra fettdepåer? Varför inte istället äta och träna så att vi maximerar fettförbränning och hälsa och inte så att vi bygger vårt ätande och tränande på de i bästa fall 2000 kalorier som finns lagrade som muskelglykogen? Prata om att gräva en grop för att ställa stegen i så att man kan tvätta fönstret på bottenvåningen…
Fett och protein i naturlig form, liksom oförädlade kolhydratkällor, gör oss friska och starka och uthålliga. Den typiska mjöl-, gryn- och sockermaten som varje svensk förknippar med Vasalopp, marathon och andra kraftprov gör oss i längden feta, sjuka och trötta. Det är paradoxalt och nästan komiskt att se alla dessa motionärer; framförallt skidåkare och cyklister, som med alla mått mätt är långt mer aktiva än medelsvensken men som ändå bär på en ansenlig övervikt runt mage och rumpa. Visst cyklas det 10 mil på söndagen men då laddas det med pastamiddag och grötfrukost och sedan äter man tre energikakor på cykeln samt fikar bulle. Efter uträttat värv blir det något sött som belöning och det är en ond cirkel av socker in och socker ut. Insulinet går på högvarv medan kärlekshandtagen växer så man får väl äta ännu fettsnålare och köpa det nya lättmargarinet. Eller?