Jag har den stora förmånen att bo ca 100m från sjön Norrviken i sollentuna. På vintern så fort isen lagt sig och blivit tillräckligt tjock åker jag långfärdsskridskor på den 14km plogade banan så mycket som jag bara hinner, tyvärr oftast helgerna.
Tjusningen med långfärdsskridskor är att man kan njuta av både tystnaden i den vintriga naturen och av fartens tjusning. Om man som jag åker med skridskor med lös häl och stavar så kan det bli riktigt bra fart utan större ansträngning.
Att åka ut en vacker vinterdag som idag tidigt på morgonen innan allt för många hunnit ut på isen, när solen skiner och den plogade delen av isen ligger spegelblank, den känslan går inte att beskriva den måste upplevas.
Höll ett tempo som precis bara höll kroppen varm och bara gled fram, hann avverka lite över 2 mil på den timme jag var ute. Den dysterhet jag hade när jag vaknade var som bortblåst efter denna runda och resten av dagen var räddad. Tänk om man kunde rädda dagar på detta vis varje gång deppighet kommer över en, vilken lycka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar