tisdag 5 januari 2010

Minimerat intag av kolhydrater i kombination med hård träning

Jag har under 40 dagar testat att träna stenhårt med ett minimerat intag av kolhydrater bl.a. har jag har haft nolltolerans på godis, kakor och snacks.
Mitt dagliga kaloribehov har varit 1850kcl + ca 2000kcl för 150min träning/dag dvs 3850kcl, jag har har inte mätt exakt men jag har sett till att ligga på ett kaloriunderskott på mellan 300-900kcl under hela perioden.
Den träning jag framförallt har gjort är simning, spinning, löpning och längdskidåkning d.v.s. extremt energikrävande idrotter. Dom som känner mig kan också intyga att jag alltid ger 100% vid varje träningstillfälle.
Resultatet efter 40 dagar är att jag har lyckats genomföra 2,38 timmar träning per dag i snitt i 40 dagar med bara en vilodag (pga 58mils resa till träningsläger) Jag har under denna period minska i vikt med 7kg och minskat midjemåttet med 7cm runt midjan.
Hur mår jag då: Jag tror knappt jag har mått bättre, mina tidigare magproblem är helt borta (har haft Colon Irritable sen jag föddes (tror jag). Jag känner mig fysiskt otroligt stark och har tagit mod till mig och bokat Järnmannen i Kalmar 2010, trots att jag tidigare hade bestämt mig för att inte göra den en gång till.
I framtiden kommer jag att följa Jonas Coltings kostfilosofi kring hälsa och träning som bygger på att maten skall vara det främsta vapnet (utöver sömnen) mot den stressen som träning innebär.
Jag kommer att fokusera mest på att äta den kvalitativt bästa maten jag kan med prioritet på Kött, fisk, ägg, grönsaker, nötter, frukt, oljor, bladväxter.
Jag kommer sluta räkna kalorier och bara äta ut ett mättnadsperspektiv.
Nedan är taget från Jonas coltings artikel Kolhydratsbluffen
Matens huvudsakliga uppgift är att fylla på våra hälsodepåer och inte musklernas inbillat tomma energidepåer! För om energi till musklerna är det primära så kan vi lika effektivt göra det på närmaste bensinmack med ett halvt kilo lösgodis och en liter läsk som med en kastrull sönderkokta makaroner.
Våra hälsodepåer kräver dock långt mer omsorgsfullt ätande än så! De kräver ett ätande baserat på oraffinerade livsmedel utan näringsfattiga kolhydrater. Livsmedel som människan konsumerat i alla tider.
Hur kan vår rörelseenergi vara förbrukad när vi som regel har åtminstone 100000 kalorier tillgängliga för förbränning i våra fettdepåer? Varför inte istället äta och träna så att vi maximerar fettförbränning och hälsa och inte så att vi bygger vårt ätande och tränande på de i bästa fall 2000 kalorier som finns lagrade som muskelglykogen? Prata om att gräva en grop för att ställa stegen i så att man kan tvätta fönstret på bottenvåningen…
Fett och protein i naturlig form, liksom oförädlade kolhydratkällor, gör oss friska och starka och uthålliga. Den typiska mjöl-, gryn- och sockermaten som varje svensk förknippar med Vasalopp, marathon och andra kraftprov gör oss i längden feta, sjuka och trötta. Det är paradoxalt och nästan komiskt att se alla dessa motionärer; framförallt skidåkare och cyklister, som med alla mått mätt är långt mer aktiva än medelsvensken men som ändå bär på en ansenlig övervikt runt mage och rumpa. Visst cyklas det 10 mil på söndagen men då laddas det med pastamiddag och grötfrukost och sedan äter man tre energikakor på cykeln samt fikar bulle. Efter uträttat värv blir det något sött som belöning och det är en ond cirkel av socker in och socker ut. Insulinet går på högvarv medan kärlekshandtagen växer så man får väl äta ännu fettsnålare och köpa det nya lättmargarinet. Eller?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar